Nytt år igen och hopp om ett bättre år än det förra Året då min man kom hem med ännu en ny kvinna och jag valde att lämna honom en gång för alla. Ett slitsamt nederlag, stress, oro och otroligt mycket negativa tankar om att inte vara tillräcklig, inte duga och inte vara värd någonting. En resa som jag inte ens önskar min värsta Fiende! Men det sägs att allt har en mening. Man har en gång själv valt sitt liv. Man har mycket att lära här på jorden och nog har jag lärt mig otroligt mycket genom åren. Människors vägar korsas av en anledning och jag har funderat väldigt mycket på varför min och mitt ex vägar möttes då det förändrade hela mitt liv på ett negativt sätt men ändå till det positiva. Jag är idag mycket mer tacksam över små saker och över de människor i min närhet som verkligen betyder något. Åren med exet gav mig tre nya jättefina vänner, varav den ena är min tvillingsjäl. Nog om detta just nu.
2017 började med att jag ännu en gång fick äran att bli mormor till en liten ljuvlig pojk. Så liten och söt, med massa hår. Det är underbart att gosa liten bebis även om jag inte är den typen som är så jätte barnkär. Jag skulle aldrig kunna va utan barn, och jag har ju turen att ha tre egna, men jag är inte den mamman som ägnat nån större tid åt dem. Jag har alltid brytt mig om dem så klart men jag är inte den som överbeskyddande dem eller curlat bort dom. Nä, jag anser att det är nyttigt för dem att så tidigt som möjligt få ta eget ansvar och ha regler att anpassa sig efter och som det verkar så har ju dom två som idag är vuxna blivit precis som jag önskade. Självständiga, trevliga, omtänksamma och ordningsam människor. Bara lillskrutt kvar här hemma nu men han verkar gå i sina syskons fotspår så det kommer gå bra för honom också. Hård men rättvis så kommer man långt i fostran.
Jag kommer göra om en del här i bloggen frampå så den blir lite mer personlig. Dela in i kategorier så du som läser lättare hittar inlägg som just du är intresserad av.
Ha nu en riktigt fin dag så ska jag jobba vidare med detta.
Kram
Ester
2017 började med att jag ännu en gång fick äran att bli mormor till en liten ljuvlig pojk. Så liten och söt, med massa hår. Det är underbart att gosa liten bebis även om jag inte är den typen som är så jätte barnkär. Jag skulle aldrig kunna va utan barn, och jag har ju turen att ha tre egna, men jag är inte den mamman som ägnat nån större tid åt dem. Jag har alltid brytt mig om dem så klart men jag är inte den som överbeskyddande dem eller curlat bort dom. Nä, jag anser att det är nyttigt för dem att så tidigt som möjligt få ta eget ansvar och ha regler att anpassa sig efter och som det verkar så har ju dom två som idag är vuxna blivit precis som jag önskade. Självständiga, trevliga, omtänksamma och ordningsam människor. Bara lillskrutt kvar här hemma nu men han verkar gå i sina syskons fotspår så det kommer gå bra för honom också. Hård men rättvis så kommer man långt i fostran.
Jag kommer göra om en del här i bloggen frampå så den blir lite mer personlig. Dela in i kategorier så du som läser lättare hittar inlägg som just du är intresserad av.
Ha nu en riktigt fin dag så ska jag jobba vidare med detta.
Kram
Ester
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar